we're saving our own lifes.

denna jävla tsunami.. imorse när jag vaknade och såg att en tsunami hade nått japan, så trodde jag att det var en liten våg, som folk skulle ha glömt om en vecka. Men jag har suttit hela dagen och letat efter klipp på både youtube, aftonbladet och ABC. I en timma kollade jag på livesändning från japan, men då snackade dom bara och jag förstod ingenting. Vågen var ju jävligt stor, och den ska tydligen träffa sydamerikas kust tidigt imorgon. Tycker att sånt är tragiskt asså... Vi människor vill oftas ha någon att skylla på, och just nu vill jag kunna skylla på forskarna. Borde inte dom ha sett en jordbävning utanför japans kust och kunnat varna allmänheten? Men egentligen, så är det allas fel att detta händer. Det är vi som har smutsat ner jorden. Såhär var det inte för 50 år sedan.

Tidigare idag sa dom att runt 300 hade omkommit, och nu... 1000, och det lär väl bli mer eller?
att se alla videor på vågor som tar människors liv får än att verkligen tänka på hur jävla starka naturkatastrofer egentligen är.

Jag minns när vi såg video på so'n om tsunamin i thailand/indonesien, och killarna i klassen skrattade. Hade dom varit där, och sett alltihop hade dom fan inte öppnat käften. tvärtom, dom hade suttit helt stum i stolen och tårar hade runnit ner för deras kinder. Våran so lärare sa innan att vi ser säkert 50 personer dö på den videon utan att vi tänker på det, men ändå skrattade dom.
Den här videon såg vi: 

Hoppas verkligen att så många som möjligt klarar sig.
Kan någon tala om för mig, vad fan är det som är roligt med det?